18 februari 2008, kommer nog ingen glömma i första taget. kan nått sånt hemskt hända?  det tror man inte...

man kollar på filmer, där det händer sånna här hemska saker.  då tänker man. - tur att det här inte kan hända där vi bor,  lilla mora.

men här har vi beviset.

hela luften i mora är så tung, kännde nu när man gick in i skolan att det låg nått i luften ;/  alla tänker på det. går runt och gråter.  hon lämnar stora spår efter sig, även fast man inte kännde henne.  alla berörs.

kommer mora bli detsamma efter det hära då?  hur lång tid tar det för alla att komma över det? gå till det normala.  det väntar att se..

jag tror själv, inget kommer bli som förut.  alla är livrädda. föräldrarna mer oroliga. och kanske till och med, händer det igen.

det läskiga är ju också, att hon försvann ju i fredags. men när dog hon då?  hon kanske har haft ett helvette. lidit och bara velat dö. stackarn.

tänker bara, det kunde ha varit jag. det kunde ha varit jag. var ute i fredags. vid bussstationen.. 

Det känns som en mardröm.

 tänk att livet kan bli så kort för endel. hon missar så mycket, familj. barn, barnbarn.  nya vänner. upplevelser.  hon missade början på det riktiga livet. det härliga livet.

detta kan ju hända vem som helst. det gör det, varje dag.

så kanske imorrn är någon som står dig nära borta.? 

så dom du älskar ta hand om dom, säg att du älskar dom. OFTA!

man kan inte säga det för många gånger.

Ta vara på livet.  livet är alltför kort.

R.I.P  Rose - Marie Hillring.

<3