fan , asså orkar inte med min familj längre. vill bara flytta >.<

bråk hela tiden, kan inte koncentrera mig på skolarbetet eller nått..

vi passar inte ihop har jag kommit fram till nu på sistone, tråkigt men det känns så..

är väll mest jag och mamma som bråkar, pappa är väll lite mittemellan kan man säga. hah..

nu pratar hon inte med mig längre, typ. bara om hon måste.

jag fattar bara inte, hur kan det gå så långt. att någon säger till en:

- du är helt dum i huvudet. du tänker bara på dig själv. vi har misslyckats med dig. skaffa dig ett liv. du var ett misstag vi vill inte ha dig.

är det verkligen så här i familjer, ska det vara såhär? isf, är familjer det värsta jag vet. iaf ibland. älskar väll dom innerst inne, kanske därför det blir såhär. men vad vet jag. jag är ju så dum i huvudet.

hah.

hur ska detta lösa sig, vill bara att allt ska bli som det var för några år sedan. då var allt så bra. som vanligt. när det började flydde jag bara från problemen, flyttade till mormor. men hjälper inte längre. känns som det är likadant med henne. hon säger också sånt till mig. fast när mamma och pappa inte hör. när vi är själva.

har två st, som det känns jag kan prata med nu. och det är min farfar och hans tant. hans tant = majlis. har märkt det. det vet jag. så hon säger jämt att jag ska komma till dom någon gång.

så blir orsa kanske?.

nej, fan måste bli ändring på det här..

saknar min familj <3